Elektroniskt avfall

De senaste fem åren har mängden elektroniskt avfall ökat avsevärt, med 21 %. Under 2019 slängde världens befolkning 7,3 kg avfall per person, vilket motsvarar 53,6 miljoner ton sladdar och batterier. I Sverige är vi värre än snittet i världen. Hela 20,1 kg e-avfall slängde vi per person under 2019. Främst beror ökningen på ökad konsumtion, kortare livslängd på elektroniken samt att det inte är prisvärt att lämna in produkterna för reparation.

Trots att vi i Sverige slänger 20,1 kg e-avfall så samlar vi bara in ca 12 kg per person. Värst är kategorin småelektronik där exempelvis leksaker, belysning och elverktyg ingår. Endast 10-25 % av småelektroniken uppskattas samlas in och återvinns.

Sedan 2011 har mängden farligt avfall som vi slänger i vanliga soppåsen varje år varit i stort sett oförändrad. Det handlar om ca 0,02-0,04 kg per vecka och hushåll, vilket innebär att vi totalt i Sverige slänger 4500-7500 ton farligt avfall rakt ner i hushållssoporna varje år.

Flera elektronikkedjor har insamlingsstationer för gamla elprodukter som inte längre används. Det går även bra att lämna in dessa på återvinningscentralerna där personal också finns på plats för att hjälpa till om du är osäker på hur du bör sortera ditt avfall. Som en del av miljöarbetet erbjuder även många butiker möjligheten att lämna in en förbrukad vara när du köper en ny, motsvarande vara. Släng inte ditt farliga avfall i hushållssoporna.

Den största boven i dramat är dock våra konsumtionsvanor. Vinsten för miljön blir givetvis större om en vara aldrig behöver tillverkas från början än om vi återvinner den. Tänk därför efter en extra gång innan du köper en vara om du verkligen behöver den. Det finns också stora vinster rent miljömässigt att göra genom att återanvända, reparera och om möjligt uppgradera varor för att förlänga livslängden.